GTK:s årliga folkprovstävling är på gång. GTK belönar dem som har skickat in de bästa stenproverna varje år med penningpriser. Den riksomfattande prisutdelningen ordnas i slutet av året. Evenemanget går i allmänhet av stapeln på hemorten för den som får första pris. Syftet med stentävlingen är att uppmuntra människor att ägna sig åt denna intressanta fritidsaktivitet och skicka in stenprover till GTK:s folkprovsbyrå. Varje prov som tas emot kompletterar vår kunskap om berggrunden i vårt land och de värdefulla mineral som kan finnas i den. Du kan vinna endast genom att delta och skicka in prover.

GTK:s folkprovstävling omfattar malmstenar, industrimineral, byggstenar samt ädelstenar och smyckestenar. Den totala prissumman är 15 000 euro. Priserna: 1 pris 4 000 euro, 2 pris 3 000 euro och 3 pris 1 500 euro. Priserna för unga deltagare (under 16 år): 1 pris 1 000 euro, 2 pris 500 euro och 3 pris 250 euro. Den återstående prissumman fördelas på priser om 100–500 euro beroende på provernas kvalitet och betydelse.  GTK fattar årligen beslut om prissummorna utifrån de mottagna provernas kvalitet och mängd. Vid bedömningen av proverna tas hänsyn bl.a. till fyndplatsen, dvs. har provet hittats i ett område som är föremål för GTK:s intresse och forskning, är fyndområdet nytt och finns det begränsningar i området. Dessutom beaktas provets kvalitet och analysresultat och huruvida provet kommer från en lös sten eller från fast berg.

I tävlingen beaktas inte prover som skickas in av personer som arbetar som avlönade letare, eller prover som tagits från orter som redan är föremål för undersökning eller som använts för deltagande i andra tävlingar. Pris kan dock ges för prover som ger väsentlig ny information om områden som undersökts tidigare.

Mer information om hur du ska sända in prover finns under rubriken Instruktioner på denna webbplats http://kivinayte.gtk.fi/sv/gor-sa-har/. Anteckna på försändelsen huruvida ditt prov också deltar i serien för unga.

GTK:s undersökning av råvarureserver i berggrunden inriktas för närvarande i huvudsak på batterimineral. GTK har inlett ett fyraårigt projekt för att undersöka och kartlägga förekomstområdena för litium, kobolt och grafit. I valda undersökningsobjekt utförs kartläggning av berggrunden, geofysiska terrängmätningar, morängeokemiska undersökningar och djupborrningar. GTK önskar få in fler folkprover som kan undersökas med särskild betoning på förekomsten av batterimineral. Prover med batterimineral får särskild vikt vid utdelningen av priser i folkprovtävlingen.

Ullavan Läntän spodumeenipegmatiittia, jota käytetään litiumin lähteenä.Kuva: Jari Väätäinen, GTK.Spodumeeni, Kaustinen. Kuva: Jari Väätäinen, GTK.
Grafiitti, Hyypiä, Kiihtelysvaara. Kuva: Jari Väätäinen, GTK.
Kobolttihohde. Viljakkalan Haveri. Näytteen pituus 14 cm. Kuva: Jari Väätäinen, GTK.

Spodumen innehåller litium. Spodumen är ett mineral i pyroxengruppen. Mineralet förekommer i form av platta prismor och är ofta streckat i längdriktning. Färgen varierar från gråvit till gulaktig, grönaktig och rödaktig. Det övre provet till vänster är från Ullava och det nedre från Kaustby. Spodumen har en fullkomlig och två svaga spaltriktningar. Dess hårdhet är 6 ½-7 ½ och densitet cirka 3,1. Den har en glasartad glans. Spodumen förekommer i granit-pegmatiter som kristaller som är flera centimeter och ibland flera meter långa.

I Finland känner man till cirka 30 spodumenförande pegmatitgångar i olika delar av landet. De viktigaste fyndigheterna finns i Kronoby–Ullava område. Litium, som finns i spodumen, används som anodmaterial i litiumbatterier, som råvara inom den keramiska industrin och glasindustrin samt för tillverkning av litiumsalter. Genomskinliga (gröna och violetta) varianter används som ädelstenar.

Grafit förekommer som små hexagonala fjäll eller anhopningar av fjäll och som massiv grafit. Den är svartgrå till färgen. Kristallerna är metallglänsande, men massiv grafit är mullartad. Grafit har hårdheten 1–2. Dess yta känns fet och är fläckande. Den har ett mörkgrått streck. Grafitfjäll är böjliga men inte elastiska.  Densiteten är 2,2. Molybdenglans, som påminner mycket om grafit, är något blåaktig till färgen. Grafit är en utomordentligt god elektrisk ledare.  Den förekommer i skiffrar, gnejser och djupbergarter. I Finland finns flera små grafitförekomster som någon gång har brutits. Grafit används i stål- och gjuteriindustrin, som tätningar i ventiler utsatta för högt tryck och hög temperatur, som elektroder, som smörjmedel och t.o.m. som bränsle En utvinningsbar grafitfyndighet bör ha en grafithalt på över 10 procent och en fjällstorlek på över 0,1 mm. Den finfördelade grafiten i svartskiffrar kan i allmänhet inte utnyttjas.

Koboltglans är ett rödaktigt silvervitt och metallglänsande mineral. Streckfärgen är grå eller svart. Koboltglans har hårdheten 5 ½ och densiteten 6,3. Koboltglans är ett mjukare och mera rödaktigt mineral än pyrit. Koboltglans förekommer i nickel-koppar-platinamalmer och finns bl.a. i Viljakkala guldfynd i Haveri tillsammans med andra arsenidmineral.

Suomen akkumineraaliesiintymät
Akkumineraalikaivokset ja -prosessointilaitokset Suomessa